Ensam är inte stark 

Konstverk konst till salu utmattningssyndrom utbränd utmattningsdepression rädd ångest psykiskohälsa beteendeförändring

Idag har jag lugnt legat i sängen, lyssnat på Thomas och Philip som gjort sig klara för at åka iväg på hajk med Philips klass. När de nu har åkt har jag tassat upp och gjort mig en kaffe och norpat med mig två dadlar till sängen. Ni som inte provat dadel till kaffe, säger bara, gör det! Så smarrigt. 

Regnet strilar ned utanför, vinden kyler genom balkongdörren och jag känner att jag har det bra. Jag tillåter mig att ha det bra. Ja, jag är sjuk. Ja, jag har en svår utmattningsdiagnos. Men just nu, just nu i detta ögonblick har jag det bra och det viktigaste är att jag tillåter mig att ha det bra! 

Jag har alltid tyckt om att vara helt ensam hemma. Tyst! Det har varit tyst! Då jag alltid haft hundra järn i elden och varit social, ibland eller kanske ofta även översocial har ensam hemma i tystnad varit ljuvligt. Men jag har inte varit ensam med mig själv för jag har ändå sett till att göra hundra saker lite snabbare, måste passa på när jag är ensam. 

När jag blev sjuk var det plötsligt en skräck att vara ensam. Ensam med utmattning och ångest gav ännu mer ångest och skräck. Det har varit tillfällen när Thomas fått ordna "barnvakt" för att han inte kunnat lämna mig ensam. Inte ens för ett par timmar. Det är en väldigt konstig känsla, väldigt suspekt, att upptäcka att någon som varit så självsäker och "alltid" klarat sig själv plötsligt inte förmår sig att vara ensam ens för korta stunder. Jag som utbildat, handlett och hållit föreläsningar för flera hundra plötsligt inte litade på mig själv. 

Inte tror mig om något, inte tror att jag ska klara mig själv. Det är att tappa hela fotfästet och marken under rämnar. Utmattningssyndrom är inte bara att vara trött och behöva vila lite. Det är att behöva vila mycket och framför allt låta hjärnan vila. Hjärnan slutar helt att fungera och spelar kroppen ett så stort spratt. Idag vet jag att jag vilar väst ensam. Ensam i en tyst våning.  Då är det inte så konstigt att jag en dag som denna njuter. Njuter av regndropparna och den svala vinden. Njuter av tystnaden och att ha ett dygn själv. Med det bästa sällskapet jag kan ha, mig själv! 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln