Mina ord med någon annans röst

Bilderna är ur filmen som finns på amelia.se
Bilderna är ur filmen som finns på amelia.se

Jag har alltid varit verbal, ibland översocial. Men att skriva är ingenting jag gjort sedan jag var barn. När jag sedan blev sjuk och isolerade mig, både för att kunna ha någon chans att bli frisk men till en början pga skam, skrev jag långa sms som svar till vänner som kunde, vågade och ville höra av sig. Långa sms som blev lite som ett sätt att för mig själv sätta ord på det jag inte själv förstod. Sms:en var ibland långa som kortnoveller. Jag kände att jag mådde bra av att skriva av mig mina tankar. Det var därför jag skapade mitt Instagramkonto, jag behövde ha en mottagare. Till en början var jag helt anonym, jag skämdes så mycket för att visa vem jag var. Men jag som varit så social kände att jag behövde en mottagare till det jag skrev. En okänd mottagare där på andra sidan paddan. 

Mitt skrivande utvecklades och många gånger läste jag upp mina texter hos min psykolog och vi diskuterade mina tankar. Idag sker det inte lika ofta. Däremot skriver jag idag både dagbok, blogg och på något som kanske en dag blir något mer än en skrivbordsprodukt. Det får tiden utvisa. Men orden är så viktiga för mig. Så viktiga att jag låtit min familj och några speciellt utvalda fått läsa orden och kommenterat.

Alla ord är viktiga för mig och jag kan inte tänka utan att höra mina egna ord. Kan inte tänka utan att höra någon anna reflektera över mina ord och ge nya vinklar och åsikter. När det då blev tyst kring mig blev det en enormt svårighet. Även om tystnaden var nödvändig för min överlevnad, nej jag har inte varit självmordsbenägen men jag vet inte om jag kunnat bli frisk om det inte blev helt tyst och stilla kring mig. Vet inte om jag överlevt om det inte blev tyst och stilla, stundom trodde jag att jag skulle bli galen innan jag lyckades kravla mig lite framåt. 

De här orden, ja de har hjälpt mig att förstå mig själv. Förstå vad som händer med mig. Förstå det jag egentligen inte förstår. 

I filmen ovan finns några av mina ord och meningar som tidningen Amelia fått tillstånd att använda. Ord som medarbetare i Amelia satt röst till. De ord som inte är mina skulle ändå kunna vara mina, för så här var det, så här är det. Japp, jag låg i fosterställning i månader, grinade som om hela världen dött ifrån mig. Japp, jag trodde läkaren var knasig som ville sjukskriva mig, jag ville verkligen inte bli sjukskriven. Japp, jag undrar många gånger om hjärnkapaciteten kommer komma åter, fått svar att förmågor kommer tillbaka men att allt inte blir som förr.  JA! Jag vet att jag kommer bli frisk och att livet inte blir som förr, men det livet vill jag inte ha tillbaka. 

Min blogg har för tillfället problem med att länka till andra sidor, filmen och artiklar på Amelia.se finner ni här 
http://www.amelia.se/artiklar/amelias-lasare-berattar-om-sina-utmattningssyndrom/
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln