5 saker jag inte överlever utan

våga vara rädd utmattningssyndrom  utbränd väggen amaryllis


Jag har accepterat att jag är sjuk i utmattningssyndrom. Jag har accepterat att jag blivit sjuk av stress. Jag har accepterat att vara sjukskriven för att vila och återhämta mig. Jag har accepterat att jag är på väg mot ett annat liv. Ett liv jag vill leva!

Men jag ha väldigt svårt för att vara snäll mot mig själv. Jag går på samtal hos min psykolog och har en fantastisk yogastund, båda dessa saker göra jag för mig själv varje vecka. Men två enskilda saker är långt ifrån tillräckligt för att jag ska blir frisk. Jag behöver vara snäll mot mig själv varje dag, flera gånger om dagen. Jag behöver återhämta mig och vila medvetet varje dag, flera gånger om dagen. 

Emillia skrev på sin blogg om att vi kan läsa hur många självhjälpsböcker som helst men har vi inte vila och återhämtning så gör dessa goda råd ingen större nytta. Så sant! Emillia bjöd på sin lista deluxe, en lista om hur hon vilar sin hjärna. 

Hennes lista gjorde att jag började fundera på vad jag behöver för att inte bara överleva utan också för att kunna leva. 

1.  Sömn
Jag har stort behov av god sömn och sömn utan avbrott. Idag när jag är sjuk behöver jag mellan 8-10 timmars sömn, närmare 10 timmar än 8. Jag försöker att lägga mig mellan 21:00-22:00. Om jag inte uppfyller mitt sömnbehov går det inte många dagar innan jag får ångest och tårar. Jag har skrivit om mitt sömnbehov tidigare, bland annat här.

2. Kramar
Att få krypa in i Thomas famn, eller någon anna också för den delen. Att känna armar som håller om mig. Gärna en sådan där kram där jag blir omhållen längre än vad en normal kram brukar vara. 

3. Närhet
Att känna Thomas hand som stryker min nakna rygg, sakta och med värme. Den närheten är bättre än någon medicin i världen. Den närheten ger mig sådant lugn. 

4. Tystnad
Så länge jag kan minnas har jag haft stort behov av att finnas i tystnad. Många upplever mig som väldigt social och det är jag också men mitt behov av tystnad är väldigt stort. 

5. Pauser
Pauser, dessa pauser under dagen som jag så väl behöver. Pauser med medveten vila. Jag vet så väl vad jag behöver och hur jag ska göra men likaväl så havererar det just här. I söndags när vi, eller rättare sagt ungdomarna bakade pepparkakor och situationen slutade med ångest och tårar, skrev om kraschen här,  skulle jag vid flera tillfällen under dagen behövt pausat och ägnat mig åt medveten vila. Här har jag mycket kvar att lära. Jag har alla redskap men använder mig inte av dem. Som Emmelie skrev till mig SKITsvårt, speciellt när annat pockar på i hjärnan. 

Kram
 

Följ Gärna mig och min blogg på Bloglovin

Follow

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln